Läskig kille

Jag följer inte längre mina principer och börjar fundera på vad jag håller på med, men inser (fast det har jag egentligen vetat hela tiden) att jag har mina principer bara för att ha något att skylla på och att de är överdrivna. Jag har dem för att ha något att luta mig mot för att hålla uppe mitt Jag. Jag dricker inte två dagar i rad, helst inte två helger i rad heller. Jag skulle aldrig utsätta mig för att gå ut två dagar i rad, men varför jag bestämt mig för det vet jag inte riktigt. Kanske kan säga att det är för att ta hand om mig själv. Den här helgen har i alla fall innehållit två utgångar. Idag vaknade jag dock tack och lov upp utan huvudvärk, jag höll ett lite mera sunt tempo på drickandet igår. Var lite halvseg också men det var roligt ändå. Vi fick dansa till bra musik och det var betydligt mycket mer folk än i fredas.

Det läskiga var när jag kom hem. Det var tre till som kom med samma buss så vi åkte ju samtidigt i hissen. En av dem var min granne som är den enda på den här våningen som jag känner igen och så var det två till som skulle högre upp i huset. Jag hade lagom kommit in och tagit av mig jackan så ringde det på dörren. Jag fatta ingenting, men den enda jag ens kunde komma på att det skulle kunna vara var grannen, men vi hade bara hälsat och inte sagt nå mer till varandra så varför skulle han komma? Jag kollade ut genom kikhålet och konstaterade att det inte var han utan nån annan kille som jag inte kände igen. Jag öppnade (och undrar i efterhand varför i hela friden jag ens öppnade) och såg att det var den andra killen som åkte i hissen samtidigt. Han bröt på nåt annat språk och jag fattade först inte vad han sa, men han fråga om jag skulle ha fest.
- Nej tyvärr.
- Varför?
- Jag ska sova!
- Men du ska inte bjuda på lite kaffe då?
- Nej!
Jag stängde dörren framför näsan på honom och låste. Han var skitläskig. Jag var helt uppe i varv igen och ställde mig och diskade. Klockan var över tre, man diskar inte då, men det var ju skönt att ha det gjort när jag vaknade. Jag hoppas bara att jag slipper träffa den killen i hissen under den närmsta framtiden. Känns lite jobbigt.

/ LisaLinnéa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0