Mår inte bra nånstans
Här kommer ett "jag tycker jättesynd om mig själv" inlägg. Värre än nånsin, så läs inte om du inte vill känna skadeglädje över hur dåligt jag mår.
Fy fan vilket dygn. Riktigt hemskt känns det. Lyckades, trots hemsk smärta i armen, somna vid halv elva igår. Vaknade väl några gånger, men somnade om ganska fort. Halv två - två vaknade jag och hade outhärdlig huvevärk och insåg att det bästa vore att ta en alvedon och reste mig ur soffan. Det kändes som den gången jag svimmade och jag såg suddigt. Var livrädd att jag skulle ramla ihop. Vad gör man om man svimmar klockan två på natten när man bor ensam? Skulle hälla upp vatten i ett glas, men det kom inte mycket vatten ur kranen. Fick så att jag kunde svälja tabletten i alla fall, men insåg att vattnet var avstängt. Mådde bättre efter ett tag, men kunde inte somna om. Helt klarvaken. Till slut slog jag på tv:n och kollade i säkert en timme. Öppnade fönstret för att inte smälta bort och efter att ha varit vaken i minst två timmar somnade jag väl. Utan att stänga fönstret. Vaknade naturligtvis av att jag frös vid fem. Fortfarande inget vatten. Har svettats ut flera liter och det enda jag vill ha och behöver är vatten. Verkligen feltajamt.
Gick upp vid sex, inget vatten vilket innebär att jag inte kan duscha och inte äta gröt vilket i sin tur innebär att mina morgonrutiner är totalt förstörda. När mina morgonrutiner inte fungerar fungerar inte jag, det förstör min dag. Skickade ett sms till Maria i hopp om att kunna komma dit och duscha av mig i alla fall och skrev att hon skulle ringa. Ringde också till praktiken för att höra om jag kunde duscha där. Efter ett tag hörde jag hur det började låta i ledningarna och vattnet var tillbaka! Jag kastade mig in i duschen och kom på när jag stog där att Maria säkert skulle ringa medan jag stog där. Lyckades alltså skrämma upp min kära vän ordentligt eftersom jag inte svarade. Hon var till och med påväg hit! Fy vad dåligt jag mådde över det. Och gör fortfarande. Och hon hade ringt Jennie för att få koden. Nej fy vad jag kände mig som en hemsk människa. Kom iväg till praktiken med en alvedon i kroppen i hopp om att orka med. Klarade mig fram till lunch, sen gav jag upp. Har sovit och knarkat alvedon hela eftermiddan och lär få fortsätta med det resten av kvällen. Jag tycker onödigt synd om mig själv och är enormt gnällig. Alla andra kan vara glada att de inte bor med mig, och jag tycker för en gångs skull att det är hemskt att bo själv.
/ LisaLinná
Fy fan vilket dygn. Riktigt hemskt känns det. Lyckades, trots hemsk smärta i armen, somna vid halv elva igår. Vaknade väl några gånger, men somnade om ganska fort. Halv två - två vaknade jag och hade outhärdlig huvevärk och insåg att det bästa vore att ta en alvedon och reste mig ur soffan. Det kändes som den gången jag svimmade och jag såg suddigt. Var livrädd att jag skulle ramla ihop. Vad gör man om man svimmar klockan två på natten när man bor ensam? Skulle hälla upp vatten i ett glas, men det kom inte mycket vatten ur kranen. Fick så att jag kunde svälja tabletten i alla fall, men insåg att vattnet var avstängt. Mådde bättre efter ett tag, men kunde inte somna om. Helt klarvaken. Till slut slog jag på tv:n och kollade i säkert en timme. Öppnade fönstret för att inte smälta bort och efter att ha varit vaken i minst två timmar somnade jag väl. Utan att stänga fönstret. Vaknade naturligtvis av att jag frös vid fem. Fortfarande inget vatten. Har svettats ut flera liter och det enda jag vill ha och behöver är vatten. Verkligen feltajamt.
Gick upp vid sex, inget vatten vilket innebär att jag inte kan duscha och inte äta gröt vilket i sin tur innebär att mina morgonrutiner är totalt förstörda. När mina morgonrutiner inte fungerar fungerar inte jag, det förstör min dag. Skickade ett sms till Maria i hopp om att kunna komma dit och duscha av mig i alla fall och skrev att hon skulle ringa. Ringde också till praktiken för att höra om jag kunde duscha där. Efter ett tag hörde jag hur det började låta i ledningarna och vattnet var tillbaka! Jag kastade mig in i duschen och kom på när jag stog där att Maria säkert skulle ringa medan jag stog där. Lyckades alltså skrämma upp min kära vän ordentligt eftersom jag inte svarade. Hon var till och med påväg hit! Fy vad dåligt jag mådde över det. Och gör fortfarande. Och hon hade ringt Jennie för att få koden. Nej fy vad jag kände mig som en hemsk människa. Kom iväg till praktiken med en alvedon i kroppen i hopp om att orka med. Klarade mig fram till lunch, sen gav jag upp. Har sovit och knarkat alvedon hela eftermiddan och lär få fortsätta med det resten av kvällen. Jag tycker onödigt synd om mig själv och är enormt gnällig. Alla andra kan vara glada att de inte bor med mig, och jag tycker för en gångs skull att det är hemskt att bo själv.
/ LisaLinná
Kommentarer
Trackback
