Rullstolsbasket
Jag hostar mer igen efter att ha spelat rullstolsbasket i skolan. Fantastiskt roligt. Mindre svårt än vad jag trodde faktiskt, fast det var ju lite bökigt och lite svårt i början. Men grymt kul! Skulle verkligen vilja göra det fler gånger. Det kändes rätt bra i armarna efter ett tag och nog var det jobbigt att andas, men får man chansen måste man ju ta den. Det är värt att hosta nåra veckor till känns det som. Jag kände mig bättre än jag gör när jag spelar vanlig basket vilket gjorde mig laddad till tusen. Jag var nog egentligen inte så bra, men tävlingsmänniska som jag är så satsar jag ju allt.
Jag fascineras alltid av starka handikappade människor som har hittat sin mening med livet. De två som höll i vår lektion idag hade ca 1% syn. I princip ingenting alltså. De har haft full sun tidigare men drabbats av en sjukdom som gör att man tappar synen i princip över en natt. Var de bittra? Nej. Naturligtvis är det inte roligt för dem, men de har lärt sig leva med det och de har lärt sig använda sig av det. Det de gör är viktigt och de vet om det. Man behöver såna här upplevelser med jämna mellanrum för att få perspektiv på sitt eget liv tror jag.
/ LisaLinnéa
Jag fascineras alltid av starka handikappade människor som har hittat sin mening med livet. De två som höll i vår lektion idag hade ca 1% syn. I princip ingenting alltså. De har haft full sun tidigare men drabbats av en sjukdom som gör att man tappar synen i princip över en natt. Var de bittra? Nej. Naturligtvis är det inte roligt för dem, men de har lärt sig leva med det och de har lärt sig använda sig av det. Det de gör är viktigt och de vet om det. Man behöver såna här upplevelser med jämna mellanrum för att få perspektiv på sitt eget liv tror jag.
/ LisaLinnéa
Kommentarer
Trackback
