Seg som sjutton
Igår kväll lagom när jag skulle tappa upp diskvatten och ta hand om det där berget så ringde det i telefonen. Den alltid lika glada Maria sa åt mig att gå ut på balkongen så att vi kunde vinkas. Hon sa också åt mig att komma dit vilket jag inte var sen att lyssna på. Fövånad över att hon var hemma. Där blev jag kvar ett par timmar och fick lite mat också. Hade jag antagligen inte fått här hemma så det var bra. Medan Patrik lagade mat började jag och Maria skruva ihop en byrå. Mitt tålamod den tiden på dygnet är kanske inte det bästa och jag svor lite, men efter lite små misstag gick det framåt. Det blev lite senare än vad jag hade tänkt mig, och med en förkylning i kroppen gick det väldigt segt på jobbet på eftermiddan idag. Jag hade hoppats på att sluta tidigt, men valår innebär att det ska delas ut röstkort. Naturligtvis ska de komma en fredagseftermiddag. Det kändes som att jag bodde i en pensionärskropp och som att ryggen skulle gå av när som helst. Oavsett jag stod eller satt. Det är nog tur att skolan börjar nu ändå. För att vila ryggen har eftermiddan och kvällen spenderats i soffan. Lite sömn och en film var precis vad jag behövde. Antagligen hade jag behövt mat också, men frukt, bullar och ett par äggmackor klarar man sig väl på? Speciellt om man ätit nudlar till lunch? Jag blir så trött på mig själv, men jag hatar att laga mat för tillfället. Imorrn blir det riktig mat igen. Och lite annat vettigt gjort. Kanske.
/ LisaLinnéa
