LisaLinnéa

Jag har tillbringat tre timmar i bibliotaket på förmiddan och det är inte ofta som jag känner mig så nöjd med att verkligen ha pluggat effektivt. Två dar i rad dessutom. Fast nu börjar det kännas tungt att jag har en och en halv vecka framför mig då jag borde vara så effektiv hela dagarna. Men när jag kommer igång och skriver hoppas jag att det går lättare att sitta länge. Bara läsa blir man så trött av.

På alla hjärtans dag brukar vi alltid få såna geléhjärtan av mamma, och hon brukar göra hjärtbakelser. De där bakelserna har hon ju lite svårt att ge mig när jag inte bor hemma, men förra året skickade hon en ask med geléhjärtan. Världens sötaste. Egentligen är de ju inte jättegoda, i alla fall inte i så stora mängder, men det är grejen att vi alltid har haft såna på alla hjärtans dag som gör det speciellt. Därför tänkte jag att hon säkert hade skickat en ask i år också, men det hade hon inte. Jag reagerade på det men funderade inte särskilt mycket mer på det, det är ju inte direkt hela världen att jag slipper äta godis som jag mycket väl klarar mig utan. Men så ringde hon och frågade om jag hade blivit besviken när jag inte fått nåt brev. Hon hade tappat bort sig i dagarna trots att de hade pratat om det på jobbet i torsdas morse. När hon kom på det på fredan så var det ju liksom för sent. Då gick hon och hade jätttedåligt samvete hela dan bara för att hon hade glömt. Sötaste! Det är ju tanken som räknas i alla fall.

Är det dumt att sova middag nu kanske? Skulle ju ta en promenad, men tappa lusten totalt! Måste till affärn, så jag kan inte låta bli det helt och hållet, men det kanske känns bättre om jag sover några minuter innan...

/ LisaLinnéa