LisaLinnéa

Det är såna här dagar jag blir glad. Bara sådär utan anledning. Jag tog tag i min dag redan när jag gick upp och började plugga lite innan frukost. Efter frukost och lite slötid tog jag mig ut på promenad. Bara det underbara vädret som visade sig utanför fönstret gjorde att jag kände mig motiverad till att göra nåt bra av dagen. Jag gick in mot stan för att jag inte var så sugen på att gå det vanliga tråkiga varvet jag brukar gå. Det var så mysigt att gå på gångvägarna längs vattnet och möta massa andra människor som också njöt av vädret. Helst skulle jag ha velat ha ett par barn att vara ute och leka med hela dan eller ha varit i backen och åkt bräda, men att bara få vara ute var också helt underbart. Jag kände mig som mormor som alltid tjatar om att man ska njuta av solen och gå ut och titta på människor. För jag njöt verkligen av det. Musiken i öronen och solen i som glittrar i snön, och så bara gå. Underbart. Det tog mig en timme att komma in till stan. Antagligen inte närmsta vägen men den vägen jag hittar tar alltså en timme. Kan vara bra att veta. Jag tog bussen hem igen direkt, eftersom jag inte hade nåra pengar kunde jag ju ändå inte göra nåt på stan.


Jag kokade soppa för första gången sen jag flyttade hemifrån idag också. Jag är ingen soppmänniska och tycker inte att man blir mätt på det även om det kan vara väldigt gott ibland. Och Det blev grymt gott! Sådär så att jag blir stolt över mig själv när jag lyckas med maten. Jag skulle ha haft nån god fralla eller nåt till bara, men det är ju nyttigare utan och det var fantastiskt gott som det var. En sån dag som jag önskar att nån var här och åt och kände att jag faktiskt kan laga mat ibland. Haha.

För att fortsätta hålla uppe den här bra känslan ska jag nog plugga lite igen. Inte för att det i sig gör mig glad, utan för att man känner sig duktig. Och jag har hittat en relativt lättläst bok som jag tror är bra så så hemskt känns det inte.

/ LisaLinnéa