Filter

Åh Sebastian, visst kan vi ha varit menade för varann
Men jag vågar inte hoppas på Sebastian
Jag måste värja mig, förneka, som ett filter

Nu har jag lyssnat så många gånger på den här låten och kan inte sluta skratta. Det är helt sjukt. Jag brukar relatera till den musik jag väljer att lyssna på, men det här är nästan läskigt. Det är komiskt träffande. Inte nu, men för några år sen. Det var verkligen min verklighet. För länge. Hade jag hört den här låten för några år sen hade jag antagligen börjat gråta för att den beskrev min tragiska verklighet så träffande. Nu skrattar jag, och minns det bra. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen när jag hörde den på radion häromdan. Det är ju skönt att påtagligt känna hur man går framåt.

/ LisaLinnéa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0