LisaLinnéa

Igår när jag jobbade och skulle tömma de sista lådorna står det någon parkerad med sin bil lite halft i vägen. Jag ställer bilen lite lagom olämpligt, det är ju inte mitt fel att folk inte fattar att de inte kan stå framför lådorna när de ska tömmas. Ur den där andra bilen kommer det en kvinna med ett brev och räcker över brevet till mig och säger: "Jag tänker fotografera dig nu". Okej? Jag visste inte om det var lämpligt att börja skratta, men det var bra nära att jag gjorde det. Jag blev ganska chockad. Tydligen så hade hon skickat iväg ett likadant brev tidigare men mottagaren hävdade att de inte fått det brevet. Därför skulle hon fotografera när jag la ner brevet i säcken. Hon frågade också om jag kunde lägga det på nån speciell plats så att det säkert skulle komma fram. Precis som att det är jag som står och väljer ut vilka brev som mystiskt ska försvinna i postgången. Konstiga saker ska man få vara med om, inte är det alltid enformigt mitt jobb i alla fall.

Jag tänkte idag cykla in till stan innan jobbet, men när det regnar ute känns det inte så lockande att cykla, så jag tog sovmorgon i stället. Ikväll kommer pappa på besök så jag ska städa av lite trots att det för en gångs skull inte är så stökigt. Fast han kommer väl tycka att jag inte har nån ordning i alla fall. Tänkte också försöka mig på att färga håret. Har ju bara tänkt göra det i några månader. Behöver klippa mig också, men jag kommer mig inte för att ringa och fixa klipptid, så jag får väl gå runt med luggen i ögonen och med uppsatt hår ett tag till.

Imorrn springer jag stadsloppet, jag är laddad till tusen. Hoppas att det går bra. Jag drömde att jag sprang det inatt, då gick det bra. Lite överdrivet bra, men om det går hälften så bra som i drömmen kommer jag att vara nöjd. Jag tror att jag kommer klara mitt mål att orka jogga hela vägen. Det borde gå. Det ska gå.

/ LisaLinnéa