JobbaJobba

Att komma hem och inte behöva gå tillbaka till jobbet känns lyxigt, ändå hinner jag inte göra nånting på eftermiddagarna känns det som. Eller jo, jag hinner återhämta mig lite. Men jag har haft ont i handen nån vecka och den vill inte riktigt återhämta sig och bli bra. I morse var jag beredd på att ta bort handen för att det gjorde så sjukt ont. Tack och lov är det bättre nu och jag hoppas att det går åt rätt håll. Skulle gissa på att det är de förbannade telefonkatalogernas fel. Att dela ut tjocka telefonkataloger känns inte bara meningslöst eftersom i princip ingen använder dem, de är sjukt tunga också. Men nu är jag klar med min andel och imorrn borde jag ha en lugn dag på jobbet framför mig. Om man bortser från att jag jobbar dubbelt och ska lära upp nån ny kille på kvällsturen. Det där med att lära upp folk är väl inte min favoritsysselsättning. Att sitta i en bil i två timmar med någon som man inte känner och som man inte har en aning om hur man ska bemöta är inte min grej. Att inte ge ett stressat intryck när jag jobbar kväll är nog inte heller min grej. Jag säger att man har gott om tid, vilket är helt sant, men jag skulle gissa att hela mitt kroppsspråk skriker att jag är stressad. Jag är inte stressad egentligen, men får man gå hem när man slutar vill man sluta så tidigt som möjligt. Därför är jag effektiv. Vilket gör att jag verkar stressad. Ska försöka göra ett lugnare intryck den här gången än jag gjorde sist jag skulle öva upp nån. Jag hoppas också att det är en social människa jag ska jobba med så att jag slipper tycka att det är sådär helvetes jobbigt.

För övrigt kommer mamma och hälsar på i helgen. Vi vill alltid så mycket när hon är här så vi får se hur mycket vi hinner trycka in på en helg. Tanken var att hon skulle komma under nästa vecka, men eftersom jag tvingas jobba dubbelt mer eller mindre hela veckan så kändes det ganska meningslöst. Att vara på besök hos någon som enbart äter jobbar och sover är kanske inte jättetrevligt. Men vi ska ha en himla trevlig helg i alla fall. Mamma säger att vi ska ut och springa, vilket antagligen gör stämningen mindre trevlig, men vi ska försöka hålla sams även om vi springer tillsammans. Men det blir en utmaning. Antagligen blir vi lika sura på varandra som vi var mest jämt under min jävligaste tonårsperiod.

/ LisaLinnéa

Arvika hamnfest

Eftersom den här veckan har inneburit att jag i princip har jobbat, sovit och ätit så har jag inte  direkt haft inspiration till att skriva. I tisdags var jag förvisso hos Annso och såg film och åt fruktsallad. Ett bra avbrott. Idag är första dagen som jag känner mig utvilad. Lagom tills jag kör dubbelpass i morgon igen. Men den här veckan kommer nog att vara human i alla fall.

I fredags hade jag och fantastiska Jennie en underbar kväll i regniga Arvika. Att det regnade igenom regnjackan och att jag var genomblöt gjorde ingenting. Eller jo, det hade ju varit trevligare med sol, men vi var nöjda ändå. Först hörde vi på packmopedsturnén som var riktigt bra och gjorde att vi kände oss nöjda med kvällen fast det inte ens var därför vi var där. Det som tagit oss till Arvika var Veronica Maggios spelning som var helt underbar. Det hade slutat regna och man kunde ta av sig den genomblöta regnjackan och dansa och sjunga fritt. Jag hade inte så höga förväntningar efter att ha hört att hon inte var så bra live, men det var mer än bra. Helt fantastiskt! Mitt uppe i glädjeruset kändes det som att jag kunde vara ute hela natten, men när vi väl satt oss i bilen tog den tunga veckan ut sin rätt och jag kunde ha somnat på en gång. Men nu kan jag lyssna på Veronicas musik och bli ännu mer förälskad i den än innan. Om möjligt. Till och med de mindre bra låtarna blev bra live. Åh vad jag skulle vilja göra om det.

Mindre roligt är att min telefon håller på att gå sönder så jag ägnade hela gårdagen till att försöka bestämma mig för vad jag ska köpa för ny telefon. Tror jag har bestämt mig så jag ska försöka komma iväg och köpa den idag, men fy vilken ångest jag har. Väljer jag rätt? Det kostar ju så sjukt mycket pengar.

/ LisaLinnéa

Städryck

Åh, det känns som att något lyfts från mina axlar. Äntligen lyckades jag ta tag i mig själv och städa badrummet och köket. Har mått dåligt för att det har varit så stort behov av städning på båda ställen väldigt länge nu. Köket är visserligen bara rent till det yttre, men det är betydligt bättre nu än innan i alla fall. Torka ur skåpen får jag göra när jag får ett ryck någon annan gång. Det är rent bakom spisen, spisen blänker nästan, kaklet är vitt igen och det känns fräscht. Nu ska jag bara komma ihåg att ta med mig allt skräp ut någon dag. Det beror åtminstone mer på minnet än på lathet. Men det är ju synd att det snart ser likadant ut igen. Det är så sjukt otacksamt att städa!

/ LisaLinnéa

Social utveckling

Efter en god middag på Tempel igår så blev det utgång, vilket jag inte alls hade planerat. Men varför åka hem och göra ingenting när man kan gå ut och dansa? Det faktum att jag hade sällskap av tre tjejer som jag inte kan säga mig känna var inget som direkt brydde mig även om jag gärna hade haft Annso med mig. Eftersom den enda jag känner i middagssällskapet skulle upp tidigt och jobba idag så fick jag nöja mig utan. När jag flyttade hit för tre år sen var jag rädd för att träffa nya människor och hade antagligen tyckt att det vore jobbigt att gå ut och äta med folk där majoriteten för mig är i det nämaste helt okända. Nu tycker jag att det är roligt och spännande och ser det som en utmaning för mig själv. Även om det inte är någon större utmaning längre. Jag kan prata med människor som jag inte mött förut, även om jag kan vara lite svår ibland. Och kan tycka att det är jobbigt ibland. Men jag kan. Vi var fyra som gick ut, en av de andra tre var med och festade förra veckan vilket antagligen var anledningen till att jag sa att jag skulle följa med. Även om jag inte direkt känner henne så blir det en trygghet. Det var roligt att dansa, men roligast är det alltid när man har sina fina vänner runtomring sig.

Idag trotsade jag värmen och gick ut i skogen, bara för att komma ut. Handlade lite också, men några kylvaror är ju svårt att få med sig. Men jag kanske kan klara lunch några dagar i alla fall. Fast jag är inte ett dugg hungrig när det är så här varmt.

/ LisaLinnéa


Sommarvärme

Det är så varmt så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag kan inte göra nånting känns det som. Jag har legat korta stunder på balkongen och försökt läsa, men jag håller på att smälta bort efter en minut. Att då dra igång att dammsuga och greja känns inte heller så aktuellt. Har lagt en massa arbetskläder i blöt i badkaret för att tvätta för hand. Det är ju bara arbetskläder som går åt för tillfället så jag orkar inte boka tvättstuga. Mormor tjatar ju alltid om hur härligt det är att få tvätta upp kläder för hand. Inte för att jag håller med, men det lär ju torka på två sekunder så det är nog mer värt än att vara tvungen att springa till tvättstugan stup i kvarten. Jag borde handla hem mat, men hur i hela friden ska det gå till i den här värmen? Nej, man kan inte göra så mycket såna här dagar. Man borde ligga på stranden och bada, men åka buss är jag inte sugen på, och gå känns inte heller aktuellt. Så balkongen får bli solningsplatsen och svalka mig får jag göra genom att dricka vatten. Ikväll ska jag i alla fall ta mig utanför dörrn och gå ut och äta med ett gäng tjejer. Fram tills dess får det gå i lugnt tempo där nytta och nöje får varieras lite lagom.

/ LisaLinnéa

Förgylld vardag

De bra tillfällena överväger de dåliga just nu. Härligt festande och dansande i lördags, fin IKEA- och middagsdejt i tisdags och en massa telefontid med de bästa vännerna har förgyllt min vecka. Det skuggar över det jobbiga telefonsamtalet och den upprörda känslan jag drabbades av häromdan. Men jobbiga samtal kan också leda till något gott. När det har slutat vara upprörande. Så nu känns det väldigt bra igen. Blev medbjuden på en middag ute på lördag med ett gäng tjejer som jag ser fram emot nu. Det gör det uthärdligt att sitta i den där gula bilen utan AC i allför många timmar om dagen. Och jag längtar så galet efter nästa fredag, så jag hoppas att nästa vecka också flyter på smidigt.

/ LisaLinnéa

Livets prövningar

Just nu känns det som att saker snarare går mot än med mig. Det är inte alls så att allt går emot mig, men det känns som att livet flyter onödigt trögt onödigt ofta. Idag var livet emot mig. Eller så var jag bara ouppmärksam, men oavsett var det en hemsk upplevelse. Jag krockade med en cyklist. Eller, jag körde på en cyklist om jag ska vara ärlig, men det låter så hemskt. Precis så hemskt som det är. Det gick bra, tack och lov, men jag vet inte om jag andades när jag insåg vad som hänt. Det var lika mycket hennes fel som mitt, men det faktum att jag som bilist sitter bra mycket tryggare gör ju att det känns som att skulden helt och hållet är min. Det är inte bara mitt fel, men det spelar ingen roll, för det kunde ha gått illa vems fel det än må vara. Usch, vad jobbigt det var. Och är. Men det gick som sagt bra, och hon klarade sig med några skrapsår och antagligen en lika stor chock som jag fick.

Dagens chock blandat med insikten om att min fina vän Emma flyttar imorrn gör att det goda humöret jag hade igår inte visar sig särskilt tydligt. Jag är så glad för Emmas skull, och vet att hon kommer att få det så bra när hon flyttar, men rent egoistiskt skulle jag ju gärna se att hon fanns kvar här i Värmland. Var och hälsade på och sa hej då nu på kvällen, och när lilltjejen kom springande med armarna utsträckta för att ge mig en kram innan jag skulle gå därifrån var det svårt att hålla tillbaka tårarna. Tur att de inte flyttar runt halva jorden så att man kan åka och hälsa på.

/ LisaLinnéa

Studiegruppsreunion

Efter två dagar med en känsla av att ha blivit överkörd av en ångvält så börjar jag bli människa igen. Min kropp börjar återhämta sig efter mardrömmar, långpromenad, jobba och annat som har brutit ner den de senaste dagarna. När jag nu känner mig som människa igen var det underbart trevligt att åka in till stan och ta en fika med de fina tjejerna Hanna och Johanna. Underbart att ses igen och prata en massa och uppdateras om allt viktigt och oviktigt som händer i livet. Jag är äntligen pigg en kväll, kanske beror det på eftermiddagens trevliga sällskap, och jag kanske kan få lite gjort. Åtminstone fixa lite mat till imorrn, plocka undan lite och läsa några sidor. Eller så ringer jag en vän och pratar lite i telefon nu när jag är på bra humör.

/ LisaLinnéa

Slut på ledigheten

Sista dagen av lugn och ro idag känns det som. Nu börjar jag sommarjobba på riktigt. Det är knappast så att det tar upp all min tid att jobba, men jag har blivit bortskämt van vid att inte ha något att göra om dagarna. I fredags började jag läsa sista Harry Potter-boken för att jag hade glömt bort vad som händer i första hälften av filmatiseringen av boken. Igår såg jag andra delen av filmen och idag läste jag den samma. Det är väl min helg ungefär. Plus ett par promender, idag en hyffsat lång. Att jag borde ha tvätttat glömde jag bort och jag får leva utan kläder tills på tisdag och hoppas på att jag slutar i tid för att hinna tvätta då. Vilken tur att jag skjuter upp alla hushållssysslor tills när jag börjar jobba. Fixa matlåda? Tur att jag har i frysen. Är förbannat lat för tillfället. Eller bara i för dålig sinnesstämning för att orka bry mig om sånt.

/ LisaLinnéa


Dåliga bandet, jag tycker inte om er,
men ni täcker över ljudet av sms som inte kommer.

...

Varför kan man inte sluta hoppas på något man inte ens vet om man vill ska hända? Hela tiden ligger det i bakhuvet, hela tiden reagerar jag på sätt som förvånar mig lika mycket varje gång. Hur patetisk ska jag framställa mig? Hur mycket kommer jag ångra mig? Hur mycket är ett svar som man inte vet om man vill ha värt?

LisaLinnéa

Avslut

Jag trodde att det skulle få mig att sluta tänka. Men nej. Hur kunde jag nånsin tro att jag ska sluta tänka på sånt jag inte borde tänka på? Släppa taget har jag väl aldrig varit bra på.

/ LisaLinnéa

Semestervecka

Nu är jag hemma igen efter några dagar i Östersund, ett par dagar hos mormor och en dag i Grebbestad. Underbar vecka har det varit. Jag trivs verkligen uppe hos min faster. Bara att vistas ute på landet är fantastiskt. Gå barfota på gräsmattan och över grusgången är sommar. Jag älskar det. Dessutom älskar jag deras hus. Det känns gammalt och slitet vilket ger det en charm. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det är till viss del väldigt konstig planlösning i det som gör att det är ett unikt hus. Det beror antagligen på ombyggnader och mötet mellan det nya och det gamla slitna ger huset sin charm. Jag trivs där och önskar att jag var där oftare. Det var många år sen sist.

Igår skulle min morbror och hans fru åka till Grebbestad och där ta över husvagnen som mamma haft i en vecka så därför åkte jag med dem ner för att få komma till västkusten också (eller mest för att få skjuts hem). Gick ett varv runt Grebbestad, åt mat och inhandlade bland annat nya springskor och gummistövlar innan det bar av hem mot värmland igen. Helt slut efter allt resande lämnade jag allt som det var och vaknade idag upp till ett golv fullt av inte bara damm utan väskor och kläder till förbannelse. Städa är alltså dagens sysselsättning. Eller tanken är att det ska vara det i alla fall. Kalle Blomkvists äventyr är mer spännande. Men innan jag somnar ikväll ska jag ha städat. Men det är långt kvar tills dess. Först ska jag äta lite sill och potatis. Lagom avancerad matlagning.

/ LisaLinnéa

En dag i stallet

Idag har jag varit på min första hästhoppstävling någonsin. Hjälpte Jennie att bygga bana. Hästtjej är antagligen det sista jag är, men att hjälpa till i ideella föreningar är alltid givande. Och det var väldigt roligt att se ur det går till. Jag fascineras av sporten, kanske mest för att jag inte förstår hur man vågar sitta på hästryggen, men också för att det är elegant på något sätt. Någon gång ska jag också våga rida, även om det inte ens kommer att gå en tiondel så fort som för ungdomarna som red idag. Och utan att ha hinder i vägen.

I morgon tillbringar jag hela min dag på resande fot. Buss, buss, tåg, tåg, tåg. Drygt tolv timmar efter att jag lämnat mitt hem är jag framme vid mitt mål. Har laddad upp med ett gäng böcker som antagligen kommer bli det enda jag har att roa mig med. Min mp3 klarar inte alls många timmar utan att laddas, men jag kom på att det ju faktiskt går att lyssna på radio i telefonen också. Och den borde det gå att ladda på tåget. Jag ska nog överleva. Men jag är antagligen sämst i världen på att packa. Resväskan är proppfull. Jag ska ju bara vara borta i några dagar?! När jag öppnade den nyss för att se vad jag hade packat egentligen kom jag snarare på fler saker att packa ner än att ta ur. Hopplöst. Tur att jag för en gångs skull har en väska med hjul på.

Eftersom jag gick upp tidigt i morse, och ska gå upp ännu tidigare imorrn så ska jag nu diska och sen lägga mig. Kanske hinner jag läsa några sidor innan jag somnar. Kanske kommer jag på tio andra saker jag måste göra innan jag kommer dit. Typ vattna blommorna.

/ LisaLinnéa

Regndag

I morse satte jag väckarklockan titidgt för att ge mig ut och springa. Eftersom det varit för varmt på dagarna. Jag vaknade fem av att det regnade hysteriskt. Stängde av väckarklockan och sov lite längre. Gav mig ut vid åtta. Trots regnet. Känns skönt att ha det gjort, men jag tror jag la all kraft på att ta mig ut för jag hade dålig ork och noll psyke. Men det kan inte gå bra jämt. Har också gått ner till ICA och handlat. Har börjat packa inför nästa vecka också. Så idag har jag äntligen fått lite gjort av allt det där som jag skulle ha gjort hela veckan. Men det ser fortfarande ut som ett bombnedslag på golvet här. Men jag har hela dan imorrn på mig. Är nog tvungen att ha lite press för att kunna få det gjort.

/ LisaLinnéa

Vänskap

Att prata med ett par av mina fina vänner fick mig genast på bättre humör och gjorde mig lite mindre apatisk. Tur att de finns. ♥ Jag har nog alltid underskattat långa telefonsamtal.

/ LisaLinnéa


Semester i Jämtland

Nu har jag bokat tågbiljetter till Östersund. Åker och hälsar på min faster nästa vecka. Det ska bli skönt att åka bort och att få komma dit. Det var längesen jag var där uppe. Samtidigt har jag en känsla av att jag inte vill åka. Jag har valt det helt själv och jag vill verkligen, men samtidigt inte. Men jag vill inte gå hemma och inte göra nåt vettigt hela sommaren så det blir bra att åka. Det är bättre att vara borta och inte göra något vettigt. Nu måste jag verkligen leta på ett gäng böcker, det lär gå åt till alla de timmar tågresa jag har framför mig.

/ LisaLinnéa

Tillbaka

Jag har varit i Lindesberg i nästan en vecka. Lugnt och skönt har jag haft det. Jag läser mest hela tiden. Tränar för lite gör jag också, så snart ska jag ge mig ut. Men det är aningens för varmt fortfarande.

Idag har jag varit och hälsat på en vän och äntligen fått se hennes nya lägenhet. Vi fikade på hembakt blåbärspaj och uppdaterade varandra om det mesta. Vi tog lite matsäck med oss och gick till Sandgrundsudden och la oss i solen. Lyssna på musik, ligga i skuggan, prata och läsa. Underbart. En sväng på stan gjorde mig en kjol och ett par jeans rikare. Naturligtvis var inget av det på rean, men det var längesen jag handlade kläder och bristen på sommarkläder gör det i alla fall helt okej att köpa en kjol. Varför måste jag övertala mig själv om att det är okej att shoppa? Det är ju mina egna pengar. Jag tjänar dem själv och gör vad jag vill med dem.

Jag behöver ta hand om mitt hem; diska, slänga skräp, packa upp och tvätta. Men det finns inget tråkigare just nu. Det värsta är att jag tror att mina arbetsshorts är smutsiga och jag är inte säker på om jag har några fler i rätt storlek. Långbyxor lär ju inte vara ett alternativ de närmsta dagarna. Jag måste alltså verkligen tvätta, men har inte bokat nån tvättstuga. Jag är så förutseende...

/ LisaLinnéa


Cykelstöld, Stadslopp och återhämtning

I fredags när jag kom hem från jobbet så upptäckte jag att min cykel blivit stulen. Igen. Jag blir så trött på det här. Ska man alltså inte kunna ha sin cykel stå i cykelstället utanför huset utan att någon ska ta den. Och varför just min? Jag blir så trött på att man inte ska kunna lita på folk. Jag cyklar nästan överallt när jag ska nånstans för tillfället. Dels för att det är smidigt och dels för att det är billigare än att åka buss. Nu får jag väl börja åka buss igen tills jag fått tag på en ny cykel.

Annars var min fredag väldigt trevlig, pappa kom på besök över helgen. Igår tog vi IKEA och åt ute på Bergvik, lagom när vi skulle parkera är hemma så kom jag på att jag glömt handväskan på stolen där jag satt och åt. Bara att vända tillbaka. Hem och byta om och ladda för Stadsloppet. Jag klarade båda mina mål och är nöjd med min insats. Jag joggade hela vägen och gjorde det på mindre än en timme. Så jäkla skönt att känna att träningen har gett något och att jag faktiskt klarade av att jogga en mil. Att få visa att jag klarade det för pappa gjorde att det kändes ännu bättre, inte för att bevisa det, för jag gjorde det för min egen skull, men för att visa att jag kan. Jag trodde inte att jag skulle klara det under timmen, men det var en sjukt skön känsla när jag såg att jag klarade det. Det gav mig massa energi till att höja tempot de sista metrarna. Hade behövt det adrenalinpåslaget någon kilometer tidigare när det knappt kändes som att jag skulle orka springa hela vägen. Men som sagt, jag är nöjd.

Idag har jag verkligen en göra-ingenting-dag. Jag vilar upp mig och tvingar mig själv att laga mat för att ha nån matlåda imorrn när jag ska jobba hela dan. Ska lägga mig och läsa en stund och tar sen en kväll framför tv:n skulle jag tro. Imorrn är det jobb som sagt och på tisdag åker jag hem till familjen för några dagar. På tisdag ska jag försöka komma igång och träna igen också. Mina fötter och dess blåsor behöver nog få vila två dagar, men jag ska försöka att inte tappa min motivation. Men nu ska jag försöka komma igenom min deckare, så jag slipper läsa deckare sen. Det är inte alls vad jag är sugen på att läsa, men var det enda jag hade hemma.

/ LisaLinnéa

Variation på jobbet

Igår när jag jobbade och skulle tömma de sista lådorna står det någon parkerad med sin bil lite halft i vägen. Jag ställer bilen lite lagom olämpligt, det är ju inte mitt fel att folk inte fattar att de inte kan stå framför lådorna när de ska tömmas. Ur den där andra bilen kommer det en kvinna med ett brev och räcker över brevet till mig och säger: "Jag tänker fotografera dig nu". Okej? Jag visste inte om det var lämpligt att börja skratta, men det var bra nära att jag gjorde det. Jag blev ganska chockad. Tydligen så hade hon skickat iväg ett likadant brev tidigare men mottagaren hävdade att de inte fått det brevet. Därför skulle hon fotografera när jag la ner brevet i säcken. Hon frågade också om jag kunde lägga det på nån speciell plats så att det säkert skulle komma fram. Precis som att det är jag som står och väljer ut vilka brev som mystiskt ska försvinna i postgången. Konstiga saker ska man få vara med om, inte är det alltid enformigt mitt jobb i alla fall.

Jag tänkte idag cykla in till stan innan jobbet, men när det regnar ute känns det inte så lockande att cykla, så jag tog sovmorgon i stället. Ikväll kommer pappa på besök så jag ska städa av lite trots att det för en gångs skull inte är så stökigt. Fast han kommer väl tycka att jag inte har nån ordning i alla fall. Tänkte också försöka mig på att färga håret. Har ju bara tänkt göra det i några månader. Behöver klippa mig också, men jag kommer mig inte för att ringa och fixa klipptid, så jag får väl gå runt med luggen i ögonen och med uppsatt hår ett tag till.

Imorrn springer jag stadsloppet, jag är laddad till tusen. Hoppas att det går bra. Jag drömde att jag sprang det inatt, då gick det bra. Lite överdrivet bra, men om det går hälften så bra som i drömmen kommer jag att vara nöjd. Jag tror att jag kommer klara mitt mål att orka jogga hela vägen. Det borde gå. Det ska gå.

/ LisaLinnéa

Jag hinner...

Jag skulle dammsuga tänkte jag, men kom visst inte längre än till att plocka fram dammsugaren. Prioriterar nog att ta hand om tvätten och bädda rent i sängen. Dammsuga kan man göra en annan dag. Tur att jag är så bra på att skjuta upp saker.

/ LisaLinnéa

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0