Ledighet

Tillbringar dagarna i Lindesberg och funderar på vart dagarna tar vägen. Jag känner mig stressad för att jag vill hem, men ändå inte, för jag hinner inte med det jag vill. Jag får lite ångest av att vara här, speciellt nu. Vaknade av en dröm som gav mig än mer ångest, men antagligen betyder det att jag borde ta tag i det i stället för att förtränga det. Jag har i alla fall haft en trevlig jul, umgåtts med fina Tessan och sett lite handboll. Ganska nöjd. Idag mår jag dock lite halvtaskigt och orkar varken åka till mormor eller gå ut och leka med barnen som jag hade tänkt. Tillbringar nog resten av dagen i soffan med en bok om inte mamma tjatar öronen av mig.

/ LisaLinnéa 

Måsten

Jag vill inte packa, jag vill inte. Men eftersom jag kommer få jobba längre imorrn än vad som var planerat har jag inget val, jag kan verkligen inte skjuta på det längre. Men jag vill verkligen inte. Jag vill ligga på soffan och läsa eller kolla på tv. Jag måste också gå över med mina blommor till Marias lägenhet så att de blir vattnade under veckan jag är borta. Frågan är bara om de övelever den extrema kylan som infinner sig. Flyttar i alla fall de blommor som ändå skulle hinna dö om de inte fick vatten på en vecka. Jag tycker ju att jag vattnar jämt och ständigt så får se om de ens klarar några dagar. Jag måste sätta lite fart nu om jag vill få en stund i lugn och ro. Kom igen.

/ LisaLinnéa

21 december

Inte fullt så sliten som förra veckan, men ändå ganska trött. Kanske bara för att jag försöker undvika att göra allt det där som måste fixas. Tröstäter de goda bitarna i Alladinasken som jag fick på jobbet igår. Fast snart är de goda bitarna slut, och jag har dåligt samvete för att jag har ätit upp dem.

Jag måste städa idag, jag började plocka igår, men blev aldrig klar. Lika bra att ha det gjort, men det finns sjutton inget tråkigare just nu. Det bästa med att jobba vid jul kan vara julfrukosten som de bjuder på veckan innan jul. Fantastiskt bra och fantastiskt gott. Måste dessutom säga att den som det bjuds på här slår den som det bjöds på på förra kontoret. Just frukosten gör att jag klarar mig tills jag får äta lunch vid fyra. Eller den gör att det är värt att få vänta till fyra innan man får äta lunch.

Det är snart julafton. Jag förstår inte. Inte ens det där julkortet som låg på golvet och väntade på mig igår fick mig att förstå (och inte heller alla hundratals julkort som jag hanterar varje dag på jobbet, som är anledningen till att jag faktiskt jobbar), men det fick mig väldigt glad. Väldigt glad. Därför skickar jag julkort, för jag hoppas att de som får dem blir lika glada som jag.

/ LisaLinnéa

Återhämtningshelg

Igår vilade jag efter den stressiga och slitiga veckan, idag vilade jag efter den väldigt trevliga vinkvällen igår. Sliten. Imorrn är det jobb igen, och jag känner att en ledig dag till inte hade varit fel. En dag när jag vore sugen på att städa och packa. När ska det blir gjort? Det får bli som det blir. Det ordnar sig.

/ LisaLinnéa


"Man skulle kunna tro att det är jul snart"

Ja, ett tecken på att det är jul snart är att det skickas enormt mycket klump. Eller stora, otympliga brev kanske man ska säga för att ickebrevbärare ska förstå.

Herregud vilka dagar den här veckan har bestått av. De två senaste dagarna har jag kommit hem fullkomligt slutkörd. Jag har inte orkat gjort nånting, min kropp har skrikit åt mig att lägga mig ner och mina ögonlock har knappt hållit sig öppna. I onsdags gick jag från jobb till jobb och kom hem vid sex. I torsdags sa jag att jag inte kunde jobba för att jag skulle plugga. När jag skulle gå från universitetet klockan fem ringde de ändå och hade kris. Hem och byta skor och kläder och springa iväg igen. Hem halv åtta. Och då lämnade jag först universitetet för att jag var så trött att jag inte orkade plugga klart. Sjukt sliten. Igår jobb mellan åtta och sex. Och försök se vad det står på en brevlåda när den är täckt med snö och det är kolsvart. Det var roligt att få gå till jobbet i stället för skolan, men det var sjutton inte kul att  jobba när det blev mörkt. Så jag vet vad jag har att vänta mig nästa vecka. Men det är faktiskt roligt att jobba så länge det är ljust, då är det lite mysigt att åka runt i vinterlanskapet i skogarna runt Väse. Fast det behöver ju inte vara så förbannat halt och oplogat överallt.

Nu ska jag tända ljus och äta en mysig frukost. Klarar nog inte av att vänta tills julkalendern börjar. Efter julkallendern ska jag ta och göra klart skolarbetet så är det jullov på riktigt sen. Och vila upp mig inför kommande arbetsvecka.

/ LisaLinnéa

Nedräkning

Min positivitet jag hade igår försvann drastiskt fort igår. Jag fick ett sms från SJ om att mitt tåg till Lindesberg dan innan julafton är inställt. Hur fan kan man ställa in ett tåg dan innan julafton utan att ersätta det? Det finns inga tågalternativ som känns okej att gå med på och jag var fullkomligt ursinnig. Jag visste att jag kunde lösa det, men jag fattar inte hur de tänker. Nu kan jag åka bil, vilket blir billigare, men jag kommer också fram ett par timmar senare. Jävla SJ. Man kan fan inte ställa in ett tåg dan innan julafton! Nu har jag fått tillbaka pengarna och har lugnat ner mig, men jag har nog knappt varit så arg nån gång som jag var igår. Ge mig åtminstone en förklaring till varför tåget är inställt. En vettig möjlighet att prata med nån i telefon hade ju också varit trevligt, men det la jag ner ganska snart.

Nu har jag fixat de sista julklapparna och kan lugna ner mig ytterligare lite till. Imorrn ska jag jobba i en etta och jag har inte en aning om vad jag ska göra eller vad det är för tjänst jag är inne som, men det visar sig väl. Det är bara tre timmar så det ska väl kunna gå bra. Nu ska julkorten postas och sen har jag inte mycket mer att komma ihåg den här veckan. Jullovet närmar sig och det känns som att min hjärna redan har tagit lov. Jag är nästintill helt borta, men jag har fina vänner som hjälper mig att komma ihåg vad jag heter åtminstone.

/ LisaLinnéa

Lucia

Det var flera år sen jag såg ett Luciatåg, men i år bestämde jag mig för att jag äntligen skulle få se ett live. Det är ju så himla mysigt och det behövs lite ljus i allt det här mörkret. Därför gick jag till skolan 45 minuter tidigare i morse och lyssnade till fantastiskt fin sång och bjöds på lussebulle. Sen satt jag på en mindre fantastisk föreläsning i några timmar. Den var ganska värdelös och jag höll på att somna. Lyckades hålla mig vaken och lyckades också få relativt mycket gjort på eftermiddan. Jag är nöjd med att jag faktiskt har varit seriös och pluggat ordentligt så att jag högst troligt kan ta jullov på fredag. Om inte redan på torsdag. Åh så jag längtar. Men jag kom på nu att jag ska fixa lite skolarbete till ikväll. Bland annat sortera alla papper som jag skrivit ut idag. Skrivaren glömde bort att ta betalt för alla kopior så vi passade på att skriva ut allt möjligt bra att ha. Förutom skolrelaterade grejer måste jag också gå ner till affärn. Jag skulle handla på väg hem, men glömde och nu måste jag alltså gå ut igen. Jag vill inte gå ut, jag fryser fortfarande sen jag var ute förra gången. Men jag måste.  Och jag måste nog också ligga kvar i soffan en stund till och se ytterligare ett avsnitt va Sex and the city.

/ LisaLinnéa


Handbollsdag

Idag ska jag göra nåt jag inte har gjort på flera år. Jag ska tillbringa hela eftermiddan i en handbollshall. Tre matcher. Jag har inte sett en enda handbollsmatch den här säsongen, och idag ska jag sitta i sekritariet på tre. Jag har ju glömt bort reglerna. Eller nej, antagligen inte, men det känns så. Börjar med två flickmatcher i alla fall som uppvärmning innan allsvenskan. Blir nog roligt. Nu ska jag göra i ordning mitt nyfärgade hår och hoppas på att det känns bra fortfarande när det ligger som jag vill ha det.

/ LisaLinnéa

Den där tiden som aldrig är där den ska

Jag inser inte hur fort tiden går. Jag förstår inte heller vart den tar vägen och vart jag gör av min tid. Jag pluggar ganska duktigt. Inte alltid, men oftare än jag egentligen har lust med. Men jag känner mig duktig när jag kommer in i flytet och sitter några timmar utan att ens tycka att det är jobbigt utan mest skönt. Jag har snart skrivit klart ett av mina arbeten som ska in innan jul, och jag är riktigt nöjd med texten hittills. Det var länge sen jag lämnade in en text som jag faktiskt varit nöjd med, men nu så kanske det kan gå.

Jag åkte på en snabbvisit till Lindesberg i helgen. Lite spontant sådär när Lovisa frågade om jag ville åka med dem över dan på lördan. Jag stannade kvar till söndan när jag ändå var där och han med att träffa både mamma och pappa (som jag inte träffat sen i augusti), lillebror, moster, kusinbarn, mormor och morfar. Supermysigt faktiskt. Jag och lillebror bakade pepparkakor och var syskon på riktigt. Vi tjaffsade som om vi vore barn och intog vår roller från barndomen. Han jävlades och jag skvallrade. Haha, jag hade roligt i alla fall. Det var bara skönt att vara där en sväng. Det kändes kravlöst när det blev bestämt så nära inpå och det fick bli vad det blev och det blev bra. Jul närmar sig och jag är rädd att jag inte kommer ha samma känsla då så jag försöker ta vara på den känslan jag hade i helgen. Jag trivdes verkligen. För övrigt är det grymt vackert ute med all snö och frost. Vitt överallt, och ingen kan säga att Lindesberg inte är mysigt i vinterlandskapet.

Nu är det dags att hämta upp all tvätt. Det innebär i princip alla de kläder som jag använder. Det var aningens för länge sen jag tvättade nu. Men det funkar med ankelsockor på vintern också, men det är inte att rekomendera i kombination med låga skor.

/ LisaLinnéa

Att förlora ett hem

Jag saknar för tillfället min förra lägenhet. Det är så jäkla kallt här hemma trots att elementen är så varma att man skulle kunna bränna sig på dem (nästan i alla fall). Jag tänder alla ljus jag har, men fryser lika mycket ändå. Förra lägenheten var visserligen också rätt kall på vintern, men tände man ljus var det varmt väldigt fort. Litet och bra. Men det finns ju ganska många fördelar med en stor lägenhet också.

På tal om hem så vill mamma sälja sin lägenhet, och jag vill inte det. Inte för att jag inte vill att mamma ska trivas där hon bor utan för att det på nåt sätt känns som att mitt hem försvinner. Jag bor inte där nu men jag bodde där. Om mamma flyttar kommer jag inte ha en plats i Lindesberg som jag kan kalla hem. Hennes eget hem kan aldrig bli mitt hem, liksom pappas lägenhet aldrig har känts som hem. Man känner sig som en gäst. Jag vet att jag är en gäst hos mamma när jag är där nu också, men det känns lite som att komma hem ändå. Jag förstår att mamma vill flytta och jag missunnar henne inte det, men det känns ändå lite jobbigt. Flytta är något jobbigt för mig. Åh vad jag hatade att mina föräldrar bestämde att vi skulle flytta till stan. Då försvann mitt första hem som jag älskade, ska nu mitt andra hem också försvinna? När jag bytte lägenhet var det inte samma sak, jag vet att jag bor i det här området tillfälligt, och en studentlägenhet är definitvt tillfällig. Jag stöttar min mamma i sitt beslut om att flytta, absolut, men om jag fick välja skulle hon bo kvar. Skiljas från saker är nog det jag är sämst på.

/ LisaLinnéa

Vinter

Jag har ingen lust att skriva för tillfället. Varken här eller på arbetet jag håller på med. Men för att känna att jag skriver så går jag in här i stället för att skriva det jag borde skriva. Väl vald prioritering. Jag försöker hitta nåt positivt eftersom jag är väldigt bra på att gnälla för tillfället. Motivationen ligger på botten. Det positiva jag hittar är att det faktiskt är riktig vinter ute. Jag älskar vintern när den verkligen är vinter. Med mycket snö. Tyvärr är det lite för kallt för att man ska vilja vara ute och njuta av vintern. Fast det finns ju kläder för det. Men 5-10 grader varmare hade ju inte varit helt fel. För tillfället känns det som att näsan kommer att förfrysa bara man går till skolan. Fast det var i och för sig ännu kallare förra året så jag ska nog vänta med att klaga på kylan. Jag är glad att det är vinter på riktigt och försöker få den glädjen att besegra min pessimism. Glädjen får gärna ge min pluggmotivation tillbaka också.

/ LisaLinnéa


RSS 2.0