Ensam och rädd

Igår kväll när jag stod och diskade och lagade mat slog rädslan in. Rädslan för att jag skulle vakna med samma fruktansvärda smärta i bröstet en gång till. Eller rädslan satt nog i hela dan, men jag var för chockad för att den skulle komma ut. När jag stod i köket kom det ifatt mig och jag började gråta hysteriskt. Jag har aldrig känt mig så liten, rädd och framför allt ensam. Så sjukt ensam. Maria kom över och lugnade ner mig, tror inte att jag hade klarat av de själv. Kände att jag nog inte skulle kunna sova ensam så fick sova på Marias soffa. Vad skulle jag göra utan henne? Det är tur att hon bor nära och kan komma hit på två minuter. Jag önskade så febrilt att mina föräldrar fanns nära just då, men det gör de inte. Att mamma är utomlands och att jag inte ens kunde ringa henne gjorde det än värre. Jag vet att jag har vänner runt om mig som bryr sig och ställer upp, och nog klarar jag mig. Men jag har aldrig känt mig så ensam sen jag flyttade hemifrån, det var som att det där som nånstans oroar en att det ska hända hände.

Idag har jag varit hos läkaren och fått bekräftat att det inte var någon fara. Jag visste det, men att ha tagit alla prover gör att man inte behöver oroa sig alls. Skönt att ha en läkare som tar en på allvar trots att de inte heller tror att det är nånting. Jag känner mig ändå lättad och kunde inte låta bli att böja gråta när mamma ringde upp och frågade vad som hänt. Känns som att jag skulle kunna gråta hur mycket som helst just nu. Jag vet inte varför, men så länge det inte övergår till hysteriskt igen så kan jag gråta. Jag behöver i alla fall inte vara ensam och rädd.

/ LisaLinnéa

Sköna helg

Tiden går fort. Jag jobbar hårt för att vara lika effektiv som jag var i förra kursen. I fredas pluggade jag halva dan innan jag åkte in till stan och klippte mig. Har fortfarande inte bestämt mig för om jag gillar min nya frisyr, men jag vänjer mig nog snart. På kvällen var det fest med en massa fina tjejer, väldigt trevligt. Dansa och sjunga till Oskar Linnros var också mycket trevligt. Bra kväll. Gårdagen var en dagenefterdag. Åstadkom en härlig promenad i solen, men inte så mycket mer.

Inatt vaknade jag av att det gjorde ont i bröstet när jag andades. Jag Kunde inte ta djupa andetg utan att det gjorde grymt ont. Väldigt läskigt, men lyckades till slut somna om. Men det var inte bättre när jag vaknade. Vad gör att det blir så. Nu har det blivit bättre, men känner av det litegrann. Borde man ringa nånstans och fråga vad det är? Jag tänkte höra med pappa som är äldre och klokare om han hade nån tanke, men han verkar inte ha vaknat än. Men nu är det ju bättre så jag ska nog ta och gå in i duschen och sen gå till biblioteket en stund. Fick för mig att jag är sugen på att plugga så då är det väl bäst att passa på.

/ LisaLinnéa

Belöningssystem

49 poäng av 50 möjliga. Man får inte vara besviken, men jag hatar faktiskt slarvfel. Nej, jag är sjukt nöjd! Matte är min grej. Svenska känns för tillfället verkligen inte som min grej. Kursen känns ostrukturerad och flummig, men det ska väl bli rätsida på det också. Har tillbringat hela dan i biblioteket med ett par böcker och för att belöna mig själv för det beställer jag och Maria mat från pizzerian och bänkar oss i soffan. Lite lagom sådär.

/ LisaLinnéa

Födelsedag nummer tjugotvå

Idag var det 22 år sen jag föddes. Mormor sa igår när hon ringde åt mig att känna efter och känna att jag blir mycket äldre (varför då? är en bra fråga, men jag har inget svar. Mormor är mormor). Jag ser mig knappast som äldre, det känns snarare som att jag fortfarande är liten. I år får de flesta av mina kompisar komma in på krogarna där det är 23 års gräns utan att behöva fråga om det är nån idé att försöka. Jag får fortfarande inte. När jag fyllde arton brydde det mig inte ett dugg att jag fick gå på krogen men nu när jag är 22 är det det som gör att jag känner mig liten. Det handlar inte om att jag inte får komma in, jag är ändå nästan aldrig ute, utan det är känslan av att vara liten och att vara den som får påminna folk när vi väl ska ut om att det inte är säkert att jag kommer in. Det är töntigt, men det gör att jag känner mig liten. Det blir påtagligt att jag är yngre, något som aldrig annars gör sig påmint. Men jag är inte liten. Jag är lika vuxen som mina vänner och jag har levt i 22 mestadels fantastiska år.

Min födelsedag har varit en väldigt bra söndag. Jag fick besök av min fina mor och mina älskade bröder. Att de faktiskt följde med hit får mig nog att älska dem lite mer. Bara det gjorde mig glad. Att några fina vänner hade tid att komma hit och fika med mig gjorde mig ännu gladare. Jag fick bjuda på mina inte helt lyckade bakverk som ändå smakade bra och fick umgås med fina människor som betyder väldigt mycket. Min ärliga bror gnällde på att havreflarnen smakade gröt och att jag bakat marängtårta gjorde mig ju nästan dum i huvudet, men det är därför jag tycker om mina bröder så mycket antar jag. Den brutala ärligheten. Och jag inser precis att vi har fler likheter än jag trodde. Men för att sammanfatta min dag så är jag glad. Älskade människor runt omkring mig gjorde mig glad.

/ LisaLinnéa


Bakning

Idag har det bakats havreflarn och bullar. Kan inte säga att jag är särskilt nöjd med några ut av dem, men men, de är hembakta och bakade med kärlek. Första gången jag bakar bullar helt själv utan att nån får göra degen åt mig. Resultat: Mindre lyckad deg. Har heller inte koll på hur mycket fyllning det ska vara i så jag är rädd att de inte smakar så mycket. Men det är som sagt mycket kärlek i dem. Och stress. Jag tog en paus och tittade på film i två timmar och hoppades att jag skulle bli piggare och bli av med huvudvärken. Men huvudvärken är ständigt närvarande och jag borde antagligen be om hjälp för att komma på vad den beror på. Men att söka hjälp hos sjukvården är inget jag är sådär jättesugen på, känns mest som att det kostar pengar utan att man får nåt för det. Kanske ska satsa på att kontakta studenthälsan. Väntar nån vecka och ser om det fortsätter sen kan nån få tala om för mig att jag borde ta tag i det. Om det inte hade varit för Jennie hade jag nog inte ens reflekterat över att jag har huvudvärk varje dag. Hoppades ju att det skulle gå över när jag fick nya glasögon, men det gjorde det ju uppenbarligen inte. Det var inte det jag tänkte skriva om men som vanligt hamnar jag aldrig där jag tänker mig. Jag vill fortfarande bara gå och lägga mig under ett täcke och sova, men jag borde städa. Och äta. Konstaterar att jag inte har ätit nåt vettigt sen gröten jag åt vid halv nio. Jag är inte hungrig och inte sugen på mat. Fast bullar och kakor är inte så näringsrikt har jag hört.

/ LisaLinnéa

Fredag

Jag strävar efter att ha en göra-vettiga-saker-dag idag och har hittills hunnit skriva en lång inköpslista, promenerat till ICA och handlat, bakat kakor och lagat mat. Snart är det dags att ta på arbetskläderna och gå bort till Posten en sväng, men innan dess ska jag fortsätta projekt rensa-undan-alla-tidiningar. Hittills lyckas jag ganska bra med min dag. Kanske är det lättnaden över att tentan är gjord. Det gick nästan så bra som jag förväntade mig, och jag tror inte att jag behöver bli besviken över resultatet. Hoppas jag.

/ LisaLinnéa

Tenta

Tentadag och enda anledningen till att jag är nervös är för att jag är så lugn. Jag tittade inte ens åt böckerna igår. Än mindre idag. Birde jag ha gjort det? Jag har läst och promenerat som uppladdning. Läst om mumintrollen. Så långt från matte som man kan komma. Jag tänkte städa också för att inte bli nervös på riktigt, men det där med att städa hamnar efter allt annat just nu och sitta vid datorn distraherar mig också. Nej jag förutsätter att jag kan allt jag behöver kunna och gör jag inte det så är det så. Hoppas på en lätt tenta så att det känns riktigt bra efteråt. Klarar den, det vet jag att jag gör. Skulle nog krävas många hjärnsläpp för att jag inte ska göra det, men kan jag det så bra som jag tror att jag gör?

/ LisaLinnéa

Dansa!

Igår var jag äntligen på buggkurs, som jag har längtat efter att få bugga. Äntligen har jag fått nån med mig för jag är för töntig för att gå dit själv. Nu när jag har börjat spelar det ingen roll om jag har sällskap för jag är fast. Jag älskar det, och trots att jag redan gått två kurser och nu började om från steg ett så var det roligt. Jag trodde att det skulle bli långtråkigt de första gångerna, men att det är så fantastiskt roligt att dansa kompenserar att det är tjatigt och går långsamt framåt. En välbehövlig kick. Får man säga att man känner sig som en ny människa av en sån sak? Men lite så är det. Det var kicken och adrenalinet jag behöver, det som jag har saknat allt för länge. Från och med nu är tisdagar veckans bästa dag.

För tillfället håller jag på med ambitiös matlagning. Eller nej, det är inte så ambitiöst, men jag känner mig ambitiös och seriös. Jag gör en stek. Första gången i mitt liv jag gör ett långkok. Varken avancerat, jobbigt eller omständigt, men det är långt ifrån makaroner och fiskpinnar. Jag råkade slå på för mycket vatten för att jag tydligen inte kan läsa ett recept, men jag hade ändå inte så höga förväntningar på att lyckas. Det borde bli ätbart i alla fall. Och är det ätbart har jag mat i många dagar. Perfekt. Måste nog ner till konsum och inhandla lite gelé för att rädda upp smaken ifall det är för jävligt. Hemmadag och jag trivs fantastiskt bra idag. Imorrn är det tenta, och jag har lagt ner allt vad tentaplugg heter.

/ LisaLinnéa

Vart är mitt ekonomiska jag?

Jag var nöjd med mig själv för att jag har fått en del gjort idag. Jag har skrubbat spisen ren och fått ett fräscht kök, plockat och fixat med allt möjligt i mitt hem. Jag fick äntligen lite motivation till att sköta om mitt hem. Det är på många sätt fortfarande kaos, men jag har kommit en bit påväg. Jag var nöjd med att jag äntligen skötte mig som en vuxen människa. Sen kollade jag min ekonomi. Mindre välskött den senaste månaden skulle man kunna säga. Ekonomin är jag bra på, men det har jag verkligen inte visat. Imorrn ska jag betala böcker för cirka 300 vilket utgör närmare 60% av de tillgångar jag har kvar på personkontot. Jag tänkte också att jag skulle åka in till stan och se om jag kunde hitta ett par termobyxor, vilket jag inte har pengar på kontot till. Jag kan inte bestämma mig för om jag ska göra det lätt för mig och bara föra över pengar till det eller om jag faktiskt ska få göra som alla andra och få vänta tills det kommer nya pengar. Är ju trevligt om man kan handla mat den kommande veckan också. Mitt problem är ju inte att jag inte har pengar, det är verkligen inte synd om mig på det sättet, mitt problem är att jag inte kontrollerar de pengar jag har som jag borde och brukar och inte prioriterar som jag alltid har gjort. Det här har aldrig varit ett problem, jag har aldrig gort över med mycket pengar. Nog för att December är den månad som det kom in absolut minst pengar till personkontot, men jag kompenserade ändå det med sparpengar. Jag blir så förbannad på mig själv. Måste ta tag i det här. Vet hur det kommer att gå, med tanke på att Januari kommer vara Decembers motsats. Januari ger mig mycket pengar i jämförelse. Jag ska nog investera i ett par termobyxor om jag hittar några, men när lönen kommer ska det sparas mycket till kommande månader. Jag ska återgå till att vara ekonomisk och unna mig saker i den måttliga mängd som jag gjorde förr. 2011 kommer att vara mitt fattigaste år hittills, men jag ska göra det lätt för mig genom att vara mitt ekonomiska jag. Mitt riktiga jag.

Sömn

Jag förstår inte hur jag kan sova så mycket, jag behöver verkligen komma tillbaka till lite rutiner. Igår somnade jag på soffan klockan tio och kom inte ur sängen förrän nio i morse. Helst skulle jag sova dygnet runt. Kroppen orkar inte. Det som känns jobbigt är att jag inte kommer få någon hjälp av mitt schema att komma upp när skolan kommer igång igen. Nu den här veckan kan jag gå upp när jag vill, vilket alltid blir senare än jag planerar. När nästa kurs börjar går vi i skolan cirka två gånger i veckan. Jag måste alltså ta tag i det här själv. Att jag har huvudvärk stup i kvarten under lättar inte.

/ LisaLinnéa


Tentaplugg

Tentaplugget är igång, en övningstenta om dan var planen, men idag blev det närmare två gjorda. Jag tycker på riktigt att det är roligt att sitta timtals och räkna, diskutera och förklara matematik. Jag är inte som alla andra barn som jag fick höra idag. Det jag älskar mest är nog att jag faktiskt utmanas i uppgifterna. Visst kan jag lösa de allra flesta uppgifter, men vissa kräver lite diskussion och jämförelse innan jag kan komma in i rätt tankegångar. Det är det som matematiken rolig. Förutom utmaningen att lösa uppgifterna så är det en utmaning i sig att försöka förstå andras tankegångar och att få försöka förklara så att mina kurskamrater också förstår. Det är roligt att tentaplugga. Men som sagt så är jag inte som alla andra barn.

Imorrn vilar jag från tentaplugg och får försöka praktisera mina kunskaper som fröken. Förskoleklass och fritids, jag tycker egentligen att det ska bli roligt, men av nån anledning känner jag mig inte alls sugen. Men det kanske kommer.

/ LisaLinnéa

Sista söndagen på jullovet

Igår flydde jag mitt hem för att umgås med Jennie. Mycket trevligt och väldigt skönt att lämna detta bomnedslag. Egentligen borde jag åtgärda bomnedslaget i stället för att fly, men jag känner mig stressad över alla måsten och får därmed ingenting gjort. Jag kollar på Sex and the city i stället och inbillar mig att det är okej att inte göra nånting nu innan verkligheten och tentapluggandet kommer tillbaka. Det är inte sant, för det är nu som jag borde fixa allt tråkigt här hemma för i veckorna kommer jag antagligen ha fullt upp med att tentaplugga och sen belöna mig med roliga saker för att behålla motivationen. Så jag borde verkligen åtminstone påbörja ett farväl till bombnedslaget. Jag börjar med att handla så att jag kan laga mat till matlådor att fylla frysen med. En av de saker jag skjutit upp. Ikväll bjuder Fina Maria på middag så det blir dagens belöning om jag kommer igång och får lite gjort. Slår på musiken på max och försöker glömma hur tråkigt det är att städa. Kommer nog snart påminnas om att min röst inte är vad den borde, men det ignorerar jag också, för det blir faktiskt roligare om man får sjunga med också.

/ LisaLinnéa


Hemma

Jag är hemma och har så varit hela dan. Det är grymt skönt faktiskt. Lite jobbigt att vara tvungen att ta rätt på allting bara. Grejer högt och lågt och ingen ordning alls. Pappa skulle ha resväskan med sig hem igen så dess innehåll ligger på sängen. Kommer jag ta rätt på det innan jag går och lägger mig? Tveksamt. Det kommer hamna på golvet. Mår inte så bra idag så jag vilar. Har dränkt blommorna i vatten och hoppas på att de rycker upp sig, de flesta hade klarat sig förvånansvärt bra, men lite ledsna har de hunnit bli. Men fina Jennie har gjort ett bra jobb, tror alla blommor som hon har vattnat kommer att klara sig fint. Att en julstjärna ska överleva räknar jag inte med så den räknas inte. Men att ta han om blommorna är väl ungefär det vettiga jag har gjort. Och diskat det som stått i två veckor och som var mindre fräscht, vattnet det stod i hade dunstat och smutset hade torkat fast. Nej, jag åker inte hemifrån utan att diska i vanliga fall, men det fanns inte en chans att jag skulle hinna med det innan. De två påsarna som är fyllda med böcker får vänta till en annan dag, liksom lådorna som ska upp på vinden när jag har gått igenom innehållet och fyllt på dem. Nu ska jag gå tillbaka till soffan och fortsätta vila bort den här ihärdiga förkylningen.

/ LisaLinnéa

Separationsångest

Jag kommer förhoppningsvis hem på fredag om inte väderprognosen ändras. Känns skönt. Men det känns som att jag har ett halvt flyttlass som jag tvingas ta med mig. Mamma ska flytta och ska göra sig av med allt. Allt. Jag kan inte kasta saker och har ångest över det trots att det inte är mina saker. Jag har räddat mina böcker och mina gamla skivor. Men jag får anstränga mig för att inte rädda en massa böcker som inte är mina och som jag inte har nåt som helst intresse i att ha kvar. En fördel är att jag nu måste ta hem min keyboard som jag av någon anledning inte har fått med mig nån gång förut. Inte för att jag spelar mycket (och knappast bra) men ibland har jag saknat den. Helst skulle jag ju ha ett piano, men får nöja mig med det jag har. Jag skulle vilja gå upp på vinden och se så att det inte försvinner en massa saker därifrån eftersom jag inte kan vara med när de ska röja där på lördag. Men jag har inte riktigt så mycket ork. Fick nyss en hostattack, fast jag visserligen inte om det hade med ansträngningen eller allt damm att göra. Dessutom är det så kallt på vinden att det känns mindre lockande att vistas där. Men jag måste nog gå ett varv till i lägenheten och se så att jag inte har missat nåt viktigt. Fick också order om att se efter om det är något i möbelväg jag är intresserad av. Det är mindre troligt, men det kan ju hända. Men först ska jag återinta soffläge och läsa lite om vår kära Pippi Långstrump.

/ LisaLinnéa

Vart är min hemlängtan?

Det känns som att hela huvet är fullt av snor och jag hostar och nyser mest hela tiden. Härliga dunderförkylning.  Men jag kan både prata och röra på mig idag. Jag är inte riktigt lika hängig så det går åt rätt håll. Funderade ett tag på att åka hem idag, men så kom jag på att det vore smart av mig att tvätta lite kläder först, så jag kanske ska göra det idag och åka hem imorrn. Pappa pratade förut om att han kunde köra hem mig om jag var kvar till trettonhelgen, men jag tror att han är fullbokad nu så jag får nog vackert ta och släpa alla grejor på bussen. Men jag ska nog göra ett försök med pappa, kan nog överleva ett par dagar tilll här om jag slipper åka buss. Jag längtar ju konstigt nog inte hem. Jag försöker känna efter för att inse att jag längtar hem, men nej, jag gör inte det. Det är inte så att jag inte vill hem, det kommer vara skönt att komma tillbaka, men jag längtar inte. Jag antar att det är bra.

Den där skolan gjorde sig påmind igår. Det är nästan en vecka kvar tills jag ska börja tentaplugga och jag har tänkt att ignorera allt vad matematik heter lika mycket som jag gjort de senaste två veckorna fram tills på måndag. Men jag fick tillbaka det ena arbetet jag skrev innan jul igår. Jag var inte helnöjd med texten, men den blev bättre än jag förväntade mig att den skulle bli. Därför blev jag lite halvbesviken på bedömningen. Men den är godkänd och jag behöver inte bry mig mer om den. Men jag antar att jag kommer gå och störa mig på det. Om jag får bättre omdöme på den andra kanske jag kan vara nöjd ändå. Hoppas jag får det.

/ LisaLinnéa

Sjukling

Jag börjar det nya året med att vara sjuk. Nu börjar det gå åt rätt håll, men jag ringde precis och sjukanmälde mig från jobbet imorrn. Sätta sig på en buss i ett par timmar för att komma hem idag känns inte aktuellt. Mitt huvud är tungt som om jag druckit en flaska vin eller två igår. Jag orkar inte ens äta frukost. Nej, det blir ytterligare en dag på soffan.

/ LisaLinnéa

RSS 2.0